Inom Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) står församlingsgemenskapen och idealiteten i fokus. POSK ser kyrkan som en levande gemenskap av medlemmar, inte bara en institution, där alla döpta kan bidra med sina gåvor. Idealitet syftar här på frivilligt, obetalt engagemang. POSK betonar att kyrkan ytterst finns till för människor och för att förmedla Guds kärlek i världen. Därför ska blicken inte enbart riktas inåt mot den egna församlingen utan också utåt, mot lokalsamhället och omvärlden. Kyrkan ska välkomna varje människa, vara de utsattas röst och gestalta kristen tro i praktisk handling. En sådan öppen och kärleksfull gemenskap skapar mening och delaktighet för medlemmarna.
POSKs grundsyn är att församlingen byggs upp i samspel mellan ideella och anställda. Gudstjänster, körer, studiegrupper, diakonalt arbete och mission blir bäst när församlingsmedlemmar och anställda medarbetare gör insatser tillsammans. POSK menar att det är en trovärdighetsfråga för Svenska kyrkan att ideella medarbetare aktivt efterfrågas, uppmuntras, utbildas och ges ansvar i församlingslivet. Kyrkan är i grunden baserad på frivillighet; om bara anställda och förtroendevalda styr och genomför allt riskerar kyrkan att uppfattas som en “serviceinstitution” istället för en levande gemenskap. POSK vill stärka alla former av ideellt arbete i kyrkan. Konkret innebär det att vanliga medlemmar, i alla åldrar, ska känna sig behövda i allt från böneliv och musik till kyrkkaffe, volontärarbete och styrelseansvar. När många får vara med och bidra blomstrar församlingslivet.
POSK skiljer sig från de nomineringsgrupper som är knutna till politiska ideologier, genom att inte utgå från en ideologi utan från kyrkans eget uppdrag och tro. POSK menar att teologiska frågor inte har politiska lösningar. Alla POSKs förtroendevalda rekryteras ur det lokala församlings- och gudstjänstlivet, snarare än från ett partipolitiskt sammanhang. POSK vill att Svenska kyrkan tydligt ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och handling och som talar öppet om Jesus Kristus. Det innebär också en kyrka präglad av mångfald och samverkan istället för partipolitisk konflikt. Andra nomineringsgrupper kan absolut värna frivilliga och anställda, men POSK har gjort idealitet till en hjärtefråga på ett unikt sätt. Till exempel lyfter POSK ofta fram behovet av ”mer ideellt medarbetarskap” som en av sina viktigaste frågor i kyrkovalet.
I dagens Svenska kyrka pågår ett kulturskifte i synen på frivillighet och församlingsroll. Det vill säga, istället för att medlemmar bara “förbrukar” kyrkans tjänster, uppmuntras de att bära och dela ansvaret för kyrkans uppdrag. Ideellt forum i Svenska kyrkan, ett nätverk som arbetat i över 20 år med dessa frågor, menar att ideella, förtroendevalda och anställda ska ses som likvärdiga medarbetare i kyrkans gemensamma arbete – något som också POSK betonar. En församling där människor känner hemmakänsla och enkelhet, upplever delaktighet och goda relationer, präglas av tillit och öppenhet, där uppgifterna känns meningsfulla, där det finns utrymme för andlig växt och även samhällsengagemang, är en församling där många gärna engagerar sig ideellt. POSK:s vision ligger helt i linje med detta: vi vill bygga en kultur där frivilliga känner sig välkomna på sina egna villkor, blir lyssnade på och kan göra meningsfulla insatser i kyrkan.
Forskning om frivillighet i kyrkan: Undersökningar inom Svenska kyrkan stödjer POSKs syn. En rapport om ideellt arbete (Fransson, Bromander & von Essen 2022) visar att det ideella engagemanget faktiskt har ökat under 2000-talet, åtminstone på vissa områden. Till exempel har andelen frivilliga unga ledare i konfirmandarbete nästan fördubblats sedan slutet av 1990-talet, trots att färre ungdomar konfirmeras idag. Forskningen förklarar ökningen med att medvetet rekryteringsarbete ger resultat: församlingar som strategiskt bjuder in, utbildar och stöttar frivilliga får också fler ideella medarbetare. Tyvärr saknar fortfarande en majoritet av församlingarna en tydlig plan för att rekrytera och behålla frivilliga, vilket pekar på en utmaning. Studierna visar också att människors motiv till att börja arbeta ideellt ofta är att någon personligen frågar dem – de känner sig behövda – samt en vilja att hjälpa till och uppleva att uppgiften är meningsfull. Samtidigt lyfter många att de själva får mycket tillbaka: gemenskap, glädje, kanske ökad självkänsla. Denna balans mellan att ge och att få är kärnan i ett hållbart ideellt engagemang.
POSK vill bidra till att forma nutidens församlingsliv så att fler medlemmar kan och vill vara delaktiga. Det handlar om allt från att införa volontärår/trainee-år för unga i kyrkan, till att se till att volontärer får utbildning, stöd och verkligt ansvar i verksamheten. POSK vill att trösklarna in i engagemang sänks – ingen ska känna att “det där klarar nog bara personalen” eller “de frågar ändå inte mig”. Istället vill man uppmuntra en attityd där varje medlem ses som en medarbetare i Guds tjänst, utifrån sina förutsättningar. Detta ligger nära idén om det allmänna prästadömet, tanken att alla döpta har en kallelse att tjäna. När POSK talar om gemenskap menar man därför inte en passiv gemenskap där några få sköter allt, utan en aktiv, deltagande gemenskap. Bilden man ofta använder är att ”tillsammans är vi kyrka” – ingen del av kyrkans liv fungerar utan samverkan mellan människor.POSK vill fördjupa församlingsgemenskapen genom idealitet. Genom att bygga på frivillighet, mångfald och förtroende vill vi i POSK bidra till att skapa en kyrka där gudstjänstlivet och det ideella engagemanget kan blomstra. En sådan kyrka präglas av värme och delaktighet där varje medlem, inte bara anställda eller förtroendevalda, känner att de är kyrkan. POSK:s särart ligger i denna betoning på gemensamt ansvar: kyrkan är något vi gör tillsammans. I en tid då många söker mening och sammanhang svarar POSK med visionen om en kyrka som bärs av både anställda och frivilliga – en kyrka som är en levande gemenskap och ett meningsfullt uppdrag för oss alla.
