Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) står upp för en öppen folkkyrka med levande församlingar. Folkkyrkan är inte bara de troendes gemenskap utan hela folkets kyrka eftersom alla är omslutna av Guds nåd genom dopet. Folkkyrkan är teologiskt förankrad i nåden, inte i medlemskap eller troskrav. Folkkyrkan ska vara öppen för alla, präglad av tro, tradition och förankrad i hela samhället – inte styrd av partipolitik. POSK vill ha en kyrka där medlemskapet är brett och välkomnande, där gudstjänst, diakoni, undervisning och mission är kärnuppdraget.
Levande församlingar är nyckeln. Svenska kyrkans liv sker lokalt, i församlingen. Det är där människor möts, firar gudstjänst, döper sina barn, firar bröllop, tar avsked vid begravningar och deltar i gemenskap. Församlingarna ska ges goda förutsättningar och resurser för sitt arbete och inte tyngas av onödig byråkrati. Beslut ska fattas så nära människor och verksamhet som möjligt – det vill säga i församlingarna, inte centralt i stift eller nationell nivå. Ideella krafter ska tas tillvara och ges ansvar.
POSK:s vision om folkkyrkan kan sammanfattas som en kyrka som: – är öppen och inkluderande, – bygger på gemenskap och delaktighet, – har församlingen i centrum snarare än partipolitiska strukturer.
Kyrkan är till för människors och skapelsens skull, för att dela Guds kärlek till världen. Blicken kan därför inte bara vara riktad mot det egna sammanhanget eller den egna gemenskapen. Den måste också vara riktad mot det sammanhang som vi lever i, lokalt, i Sverige och i världen. Kyrkan ska alltid vara de utsattas röst, kämpa för det goda och vara redo att välkomna varje människa. I vårt program nämner vi speciellt att det är viktigt att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan. Präster, diakoner och biskopar av olika kön är en styrka för Svenska kyrkan där ingen ska särbehandlas på grund av kön eller andra diskrimineringsgrunder.
POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) har en reflekterad syn på beslutsfattande och konsensus inom Svenska kyrkan. POSK betonar att kyrkan inte ska styras av partipolitik, utan av gemenskap, teologi och Andens ledning.
I skriften Svenska kyrkan – identitet & organisation skriver POSK:
“Därigenom har kyrkligt beslutsfattande som en fråga om konsensus i gemenskap med helige Ande – dvs ‘vi och den heliga Ande har beslutat’ – omtolkats till en fråga om enkel majoritet och folkvilja (demos). Beslut fattas därmed snarare i en anda av konflikt mellan olika partier än i en anda av gemenskap och konsensus.”
Foto: unsplash.com Public Domain
I en motion till kyrkomötet 2018 föreslog POSK att konsensusmetoder skulle prövas:
“Frågan om konsensusmetoder bör lyftas då de parlamentariska formerna vi har skapar ett klimat av ‘för eller emot’, mer än det uppmuntrar ett kreativt lyssnande och tänkande tillsammans. … Konsensusmetoder i samband med beslutsfattande skulle kunna vara ett steg mot att söka tydlig kristen enhet inom vår egen kyrka.” (Motion 2018:92)
Foto: unsplash.com Public Domain
I vårt program uttrycker POSK samma vision:
“POSK menar att kyrkans beslut i högre grad bör fattas i gemenskap och enighet mellan företrädare, medan Svenska kyrkans nuvarande system understödjer en anda av konflikt mellan olika partipolitiska åsiktsgrupperingar.” (POSK, Vision och program)
Bild: posk.se
POSK ser konsensus som en mer teologiskt förankrad modell än den nuvarande majoritetsprincipen. Detta står i kontrast till nomineringsgrupper, som inte problematiserar majoritetsomröstning på samma sätt.
Söndagar, helgdagar och vardagar samlas människor i landets kyrkor för att be, sjunga och lyssna. I gudstjänsten tar församlingen gestalt: vi träder inför Gud tillsammans och bärs av en gemenskap som är större än var och en av oss. Att fira gudstjänst hör till kyrkans väsen; utan gudstjänst, inget levande församlingsliv. POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) vill att gudstjänsten ska präglas av öppenhet. Ingen ska behöva känna sig utanför, oavsett livssituation eller vana vid kyrkan. Som Jesus säger: ”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem” (Matt 18:20). Det finns alltså en helig närvaro i gudstjänsten, och även i den lilla gudstjänsten.
Delaktighet och levande tradition
En levande gudstjänst präglas av öppenhet och delaktighet. Kyrkoordningen anger att “Gudstjänsten är hela församlingens gåva och uppgift”. Därmed angår den inte bara präster och kyrkopolitiker, utan alla oss som deltar. Ideellt medansvar behöver få växa. När fler bidrar med sång, textläsning, förbön eller praktiska uppgifter fördjupas delaktigheten och gudstjänsten blir mer mångfacetterad. I en öppen folkkyrka tas många gåvor i bruk: musiker och värdar, läsare och förebedjare. När fler bär ansvaret tillsammans växer både ansvarskänsla och glädje.
Foto: unsplash.com Public Domain
POSK värnar om den liturgiska traditionen. Tradition skapar igenkänning och trygghet. Den gemensamma ordningen, kyrkoårets rytm och en genomtänkt liturgi, hjälper oss att känna oss hemma i gudstjänsten. Genom kyrkoårets återkommande böner och texter, från Advent och jul till påsk och pingst, knyts vi samman med tidigare och kommande generationer. I traditionen ingår också att vi får höra Bibelns ord förkunnas, predikan av evangeliet är ju ett centrum i en evangelisk-luthersk kyrka.
Förnyelse som bär evangeliet
Tradition och förnyelse behöver inte stå i motsats. Den levande traditionen har ständigt förnyats i kyrkans historia, inte för förnyelsens skull, utan för evangeliets. POSK menar att gudstjänstförnyelse faktiskt är nödvändig för att vi ska nå ut och tala till människor i dag. Var tid har sina uttryckssätt. Gudstjänstlivet måste innehålla bredd och igenkännande. Vi behöver bredden, en mångfald av gudstjänstformer, för att möta olika människor: familjegudstjänster där barnen är delaktiga, mässor med ett tilltal som passar ungdomar, stilla veckomässor för den som söker tystnad, gudstjänster på teckenspråk, samiska eller andra språk där det behövs. Samtidigt behöver vi igenkännandets glädje. Man ska känna igen sin kyrka och sin tro i gudstjänsten, oavsett om man är i en landsortskyrka eller en stadsförsamling. Förnyelse handlar inte om att slänga ut det gamla, utan om att låta det växa och blomma på nya sätt.
Det viktigaste är att gudstjänstens fokus förblir evangeliet om Jesus Kristus som det uttrycks i Ordet och sakramenten. POSK uttrycker det så här: vi ska ha bredd och variation, samtidigt som tron på Jesus Kristus som vår Frälsare är grundläggande och måste lysa klart. Evangeliet ska inte gå förlorat i enbart allmänreligiösa eller etiska resonemang. Här förenas tradition och förnyelse. Så kan Bibelns budskap, bönerna, och psalmerna formas för dagens människor på ett levande sätt.
Foto: unsplash.com Public Domain
Låt gudstjänsten blomstra!
Svenska kyrkans gudstjänstliv behöver alltså både rot och vinge: en fast rot i evangeliets och kyrkans tradition, och vingar som bär det ut i nya former. En öppen, välkomnande gudstjänst där många får bidra och känna delaktighet ger en församling liv och växt. Låt oss därför satsa på gudstjänsten! Det är inte i första hand fler projekt, policydokument eller evenemang kyrkan behöver, utan mer gudstjänst. Med gudstjänsten i centrum bygger vi en stark och varm gemenskap som bär i vardagen. POSK vill se en kyrka där söndagens högmässa, veckomässan och alla andra gudstjänster fylls av liv, glädje och fördjupning i en kyrka där alla människor, sökare såväl som trogna, inbjuds att smaka och se att Gud är god. Så kan Svenska kyrkan fortsatt en öppen gemenskap som hon är kallad att vara. En gemenskap där Guds vilja speglas i gudstjänst och i liv.
Svenska kyrkans övergripande uppdrag är att föra evangelium vidare i ord och handling. I dag sker detta i en verklighet som präglas av snabb förändring: sekularisering, religionsmöten, nya livsstilar. Därför måste kyrkan stärka sina rötter i dopet, konfirmationen och undervisningen. Det är i dessa möten – vid dopfunten, i konfirmations- och studie-grupperna – som kyrkan på ett unikt sätt når människor med evangeliet.
En öppen folkkyrka strävar efter relation med så många som möjligt, och de kyrkliga handlingarna vid livets avgörande skeden är oersättliga broar till svenska folket. Samtidigt räcker det inte att bara erbjuda en ritual; kyrkan måste också ge innehåll och uppföljning – visa att tron bär genom hela livet. De perspektiven bottnar i hoppet om en levande och växande kyrka. Om vi tar dopet på allvar, kommer vi våga bjuda in fler in i Guds famn. Om vi satsar på undervisning och lärande, kommer vi kunna möta människors längtan efter mening på ett djupare plan. Och om vi ger ungdomarna en verklig chans att växa i tro genom konfirmationen (och efteråt), kan kyrkan få nya generationer av engagerade medlemmar.
Foto: Pixabay.com, Public Domain
Utmaningarna är stora, men också möjligheterna. De tecken på nyfikenhet och andlig törst som visas bland unga och vuxna idag kan tas tillvara. Kyrkan ska dela med sig av evangeliet och samtidigt vara en trygg plats för alla oavsett var de befinner sig i livet.
Dop, konfirmation och undervisning är några av kyrkans hjärtefrågor, det som gör kyrkan till kyrka. Utan gudstjänst ingen kyrka brukar det heta och man kan lika gärna säga: utan dop och undervisning ingen framtid för kyrkan. Genom sätta dessa i förgrunden kan Svenska kyrkan både fortsätta vara trogen sin kallelse och möta framtidens utmaningar. Det är ett tydligt ställningstagande: en kyrka som inte väjer för att vara just kyrka – som döper, lär, sänder – kommer också ha kraft att vara en viktig röst i vår tid. Låt dopvattnet flöda, låt konfirmandernas frågor välkomnas och låt förkunnelsen och undervisningen ta plats. På så vis kan Svenska kyrkan förbli vad hon är kallad att vara: en gemenskap som speglar Guds kärlek i gudstjänst och liv och tydligt talar om Jesus Kristus, i går, i dag och i morgon.
POSK vill se en levande församlingsgemenskap där barnen är delaktiga på riktigt. Det innebär att utforma kyrkans liv och gudstjänster så att barn och barnfamiljer känner sig välkomna och engagerade. I POSKs program betonas att barn- och ungdomsverksamhet ska vara en prioriterad del av kyrkans verksamhet och att skapa bättre möjligheter för barnfamiljer att delta i gudstjänster. För POSK handlar det om konkreta åtgärder som familjevänliga gudstjänsttider, pedagogiska inslag under gudstjänsterna och en inkluderande atmosfär där även barnens ljud och frågor får finnas med.
En del av detta handlar om att utveckla nya vägar att möta barn och unga människor i deras egen vardag. POSK menar att kyrkan behöver finnas där barnen och ungdomarna är – till exempel i skolan, på internet och i lokala fritidsaktiviteter – och att vuxna i kyrkan ska vara närvarande och lyhörda i dessa miljöer. Samtidigt vill POSK föryngra kyrkans liv inifrån, genom att använda många olika uttrycksformer som gör barn och unga delaktiga. Det kan röra sig om allt från levande musik och drama i gudstjänsten till pysselhörnor och barntillvända förklaringar av bibelberättelserna.
(Foto: Unsplash.com, Public Domain)
Det finns många exempel på församlingar som firar särskilda familjegudstjänster där barnen får ta aktiv del. Barnen får sköta många av gudstjänstens sysslor: de ringer i kyrkklockan, bär in korset och ljusen i processionen, hjälper till med förböner, samlar in kollekt och medverkar i dramatiseringar av dagens bibeltext. Sådana initiativ visar hur barn kan vara aktiva medskapare i kyrkan. När barnen får ansvar och uppgifter i kyrkan växer de med uppgiften, och hela församlingen får glädje av deras entusiasm och perspektiv. Många föräldrar vittnar om hur barnens frågor och kommentarer i kyrkan kan ge vuxna nya insikter.
För att kyrkan verkligen ska vara en trygg och välkomnande plats för barn, betonar POSK också det sociala ansvar som församlingen har. Kyrkan ska erbjuda trygghet och gemenskap, särskilt för den som känner sig utanför. Det innebär att barn i kyrkans miljö ska bli bemötta med kärlek och respekt, oavsett bakgrund eller behov. Kyrkan kan bli en fristad – en plats fri från mobbning, stress och skadliga miljöer. POSK framhålleratt kyrkan ska erbjuda en drogfri miljö för barn, ungdomar och vuxna och bidra till att bryta destruktiva mönster i samhället. För många familjer kan församlingens barnaktiviteter (som öppna förskolor, babyrytmik, körer och läger) vara ett viktigt stöd i vardagen, där barnen får leka och lära i en miljö präglad av kristna värderingar om allas lika värde, förlåtelse och omsorg om varandra.
Att ge barnen plats handlar inte bara om att trygga kyrkans framtid, utan också om att uppfylla kyrkans väsen här och nu. En kyrka som är levande och attraktiv för barn blir en kyrka som är levande för alla. POSK uttrycker att de unga har en särskild betydelse för kyrkans liv. Det är barnen och ungdomarna som i framtiden kommer att bära traditionen och berättelserna om Jesus vidare – men det sker endast om de redan idag får uppleva kyrkan som meningsfull, glädjefylld och relevant i deras liv.
Samtidigt påminner oss barnen om kärnan i den kristna tron. Jesus pekade på barnen som exempel för hur vi ska ta emot Guds rike – med öppna sinnen och förtroendefull enkelhet. Barn har en särskild förmåga till äkthet och nyfikenhet i sin tro. En församling där barn får utrymme att ställa sina frågor, dela sina funderingar och delta med sina gåvor blir en församling där tron ständigt fördjupas och förnyas även hos de vuxna.
POSK vill forma en kyrka med barnen i centrum. En kyrka som firar gudstjänst på barnens villkor och på allas villkor, där skrattet och nyfikenheten har plats bredvid stillheten och vördnaden. En kyrka som stöder föräldrarna i deras viktigaste uppgift och ger barnen en grund av tro, hopp och kärlek att stå på. Genom att välkomna barnen, i praktiken och inte bara i ord, bygger vi en kyrka som håller i längden. POSKs vision är en kyrka där varje barn känner: Här hör jag hemma.
