POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) betonar att folkkyrkan är mer än ett organisatoriskt arv. Den är ett levande ideal om en öppen, förankrad och samtidigt fördjupad kyrka. Enligt POSK är Svenska kyrkan en folkkyrka i evangelisk-luthersk tradition, där tron på Kristus står i centrum, men där dörrarna är öppna för hela folket, oavsett tro, tvivel eller bakgrund.

Einar Billing (1871–1939) var biskop i Västerås och en av de mest inflytelserika teologerna bakom den svenska folkkyrkotanken. Billing menade att kyrkan inte bara är de troendes gemenskap utan hela folkets kyrka – eftersom alla är omslutna av Guds nåd genom dopet. Han framhöll att folkkyrkan är teologiskt förankrad i nåden, inte i medlemskap eller troskrav. (Foto: Wikimedia Commons Public Domain)

För POSK betyder begreppet folkkyrka att kyrkan ska vara tillgänglig, relevant och närvarande i människors liv, men inte på bekostnad av sitt evangeliska uppdrag. En folkkyrka är inte en opinionsstyrd serviceinstitution, utan en bekännande kyrka med uppdrag att vara kyrka i, för och tillsammans med folket. En kyrka som:

  • Verkar i människors vardag – i glädje, sorg, tro och sökande.
  • Byggs lokalt – genom församlingarnas engagemang, delaktighet och gudstjänstliv.
  • Värnar djup och bredd – där det andliga livet får plats samtidigt som kyrkan står upp för mänskliga rättigheter och diakonal omsorg.

POSK ser folkkyrkan som en levande gemenskap snarare än en administrativ enhet . Den bärs av människor som lever i relation till Gud och varandra, inte av medlemsstatistik eller byråkratiska strukturer. En folkkyrka byggs underifrån. Det är i församlingarnas liv som kyrkan är närvarande i gudstjänster, själavård, barnverksamhet, musikliv och diakoni. Kyrkan byggs där människor samlas för bön, delande och tjänst. Därför förespråkar POSK att resurser och beslut ska decentraliseras till församlingsnivå, snarare än genom toppstyrning från nationell nivå eller partipolitiska agendor.

POSK vill se att kyrkan utvecklar en levande församlingsdemokrati. För att folkkyrkan ska byggas trovärdigt måste engagemanget utgå från den kristna tron och viljan att tjäna kyrkan. Folkkyrkan ska vara demokratisk – men med en tydlig trosförankrad grund. Demokrati inom kyrkan inte är identisk med den sekulära demokratin i det politiska samhället. Kyrkans demokrati är en tjänande demokrati, där det viktigaste inte är makt eller majoritetsbeslut, utan delaktighet, ansvar och gemensamt lärande i tro.

Det förekommer att folkkyrkobegreppet används i debatten för att motivera partipolitiskt engagemang i kyrkans beslutsorgan. Tanken är att eftersom kyrkan är till för ”hela folket”, bör även de politiska partiernas strukturer ha rätt att representera ”folket” i kyrkan. POSK menar att detta är en förvanskning av folkkyrkobegreppets innebörd. En sann folkkyrka byggs inte genom partipolitiska listor utan genom människor som vill tjäna kyrkan i tro och ansvar.

Folkkyrkobegreppet används ibland för att tona ned kyrkans bekännelse eller teologiska grund. Det riskerar att man omvandlar kyrkan till ett ideologiskt eller kulturellt projekt snarare än ett andligt sammanhang. Det urholkar kyrkans identitet och minskar möjligheten att vara både öppen och tydlig – en kyrka som lyssnar på världen men samtidigt har något att säga till världen.