POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) har en reflekterad syn på beslutsfattande och konsensus inom Svenska kyrkan. POSK betonar att kyrkan inte ska styras av partipolitik, utan av gemenskap, teologi och Andens ledning.
I skriften Svenska kyrkan – identitet & organisation skriver POSK:
“Därigenom har kyrkligt beslutsfattande som en fråga om konsensus i gemenskap med helige Ande – dvs ‘vi och den heliga Ande har beslutat’ – omtolkats till en fråga om enkel majoritet och folkvilja (demos). Beslut fattas därmed snarare i en anda av konflikt mellan olika partier än i en anda av gemenskap och konsensus.”
Foto: unsplash.com Public Domain
I en motion till kyrkomötet 2018 föreslog POSK att konsensusmetoder skulle prövas:
“Frågan om konsensusmetoder bör lyftas då de parlamentariska formerna vi har skapar ett klimat av ‘för eller emot’, mer än det uppmuntrar ett kreativt lyssnande och tänkande tillsammans. … Konsensusmetoder i samband med beslutsfattande skulle kunna vara ett steg mot att söka tydlig kristen enhet inom vår egen kyrka.” (Motion 2018:92)
Foto: unsplash.com Public Domain
I vårt program uttrycker POSK samma vision:
“POSK menar att kyrkans beslut i högre grad bör fattas i gemenskap och enighet mellan företrädare, medan Svenska kyrkans nuvarande system understödjer en anda av konflikt mellan olika partipolitiska åsiktsgrupperingar.” (POSK, Vision och program)
Bild: posk.se
POSK ser konsensus som en mer teologiskt förankrad modell än den nuvarande majoritetsprincipen. Detta står i kontrast till nomineringsgrupper, som inte problematiserar majoritetsomröstning på samma sätt.
Söndagar, helgdagar och vardagar samlas människor i landets kyrkor för att be, sjunga och lyssna. I gudstjänsten tar församlingen gestalt: vi träder inför Gud tillsammans och bärs av en gemenskap som är större än var och en av oss. Att fira gudstjänst hör till kyrkans väsen; utan gudstjänst, inget levande församlingsliv. POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) vill att gudstjänsten ska präglas av öppenhet. Ingen ska behöva känna sig utanför, oavsett livssituation eller vana vid kyrkan. Som Jesus säger: ”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem” (Matt 18:20). Det finns alltså en helig närvaro i gudstjänsten, och även i den lilla gudstjänsten.
Delaktighet och levande tradition
En levande gudstjänst präglas av öppenhet och delaktighet. Kyrkoordningen anger att “Gudstjänsten är hela församlingens gåva och uppgift”. Därmed angår den inte bara präster och kyrkopolitiker, utan alla oss som deltar. Ideellt medansvar behöver få växa. När fler bidrar med sång, textläsning, förbön eller praktiska uppgifter fördjupas delaktigheten och gudstjänsten blir mer mångfacetterad. I en öppen folkkyrka tas många gåvor i bruk: musiker och värdar, läsare och förebedjare. När fler bär ansvaret tillsammans växer både ansvarskänsla och glädje.
Foto: unsplash.com Public Domain
POSK värnar om den liturgiska traditionen. Tradition skapar igenkänning och trygghet. Den gemensamma ordningen, kyrkoårets rytm och en genomtänkt liturgi, hjälper oss att känna oss hemma i gudstjänsten. Genom kyrkoårets återkommande böner och texter, från Advent och jul till påsk och pingst, knyts vi samman med tidigare och kommande generationer. I traditionen ingår också att vi får höra Bibelns ord förkunnas, predikan av evangeliet är ju ett centrum i en evangelisk-luthersk kyrka.
Förnyelse som bär evangeliet
Tradition och förnyelse behöver inte stå i motsats. Den levande traditionen har ständigt förnyats i kyrkans historia, inte för förnyelsens skull, utan för evangeliets. POSK menar att gudstjänstförnyelse faktiskt är nödvändig för att vi ska nå ut och tala till människor i dag. Var tid har sina uttryckssätt. Gudstjänstlivet måste innehålla bredd och igenkännande. Vi behöver bredden, en mångfald av gudstjänstformer, för att möta olika människor: familjegudstjänster där barnen är delaktiga, mässor med ett tilltal som passar ungdomar, stilla veckomässor för den som söker tystnad, gudstjänster på teckenspråk, samiska eller andra språk där det behövs. Samtidigt behöver vi igenkännandets glädje. Man ska känna igen sin kyrka och sin tro i gudstjänsten, oavsett om man är i en landsortskyrka eller en stadsförsamling. Förnyelse handlar inte om att slänga ut det gamla, utan om att låta det växa och blomma på nya sätt.
Det viktigaste är att gudstjänstens fokus förblir evangeliet om Jesus Kristus som det uttrycks i Ordet och sakramenten. POSK uttrycker det så här: vi ska ha bredd och variation, samtidigt som tron på Jesus Kristus som vår Frälsare är grundläggande och måste lysa klart. Evangeliet ska inte gå förlorat i enbart allmänreligiösa eller etiska resonemang. Här förenas tradition och förnyelse. Så kan Bibelns budskap, bönerna, och psalmerna formas för dagens människor på ett levande sätt.
Foto: unsplash.com Public Domain
Låt gudstjänsten blomstra!
Svenska kyrkans gudstjänstliv behöver alltså både rot och vinge: en fast rot i evangeliets och kyrkans tradition, och vingar som bär det ut i nya former. En öppen, välkomnande gudstjänst där många får bidra och känna delaktighet ger en församling liv och växt. Låt oss därför satsa på gudstjänsten! Det är inte i första hand fler projekt, policydokument eller evenemang kyrkan behöver, utan mer gudstjänst. Med gudstjänsten i centrum bygger vi en stark och varm gemenskap som bär i vardagen. POSK vill se en kyrka där söndagens högmässa, veckomässan och alla andra gudstjänster fylls av liv, glädje och fördjupning i en kyrka där alla människor, sökare såväl som trogna, inbjuds att smaka och se att Gud är god. Så kan Svenska kyrkan fortsatt en öppen gemenskap som hon är kallad att vara. En gemenskap där Guds vilja speglas i gudstjänst och i liv.
Svenska kyrkans övergripande uppdrag är att föra evangelium vidare i ord och handling. I dag sker detta i en verklighet som präglas av snabb förändring: sekularisering, religionsmöten, nya livsstilar. Därför måste kyrkan stärka sina rötter i dopet, konfirmationen och undervisningen. Det är i dessa möten – vid dopfunten, i konfirmations- och studie-grupperna – som kyrkan på ett unikt sätt når människor med evangeliet.
En öppen folkkyrka strävar efter relation med så många som möjligt, och de kyrkliga handlingarna vid livets avgörande skeden är oersättliga broar till svenska folket. Samtidigt räcker det inte att bara erbjuda en ritual; kyrkan måste också ge innehåll och uppföljning – visa att tron bär genom hela livet. De perspektiven bottnar i hoppet om en levande och växande kyrka. Om vi tar dopet på allvar, kommer vi våga bjuda in fler in i Guds famn. Om vi satsar på undervisning och lärande, kommer vi kunna möta människors längtan efter mening på ett djupare plan. Och om vi ger ungdomarna en verklig chans att växa i tro genom konfirmationen (och efteråt), kan kyrkan få nya generationer av engagerade medlemmar.
Foto: Pixabay.com, Public Domain
Utmaningarna är stora, men också möjligheterna. De tecken på nyfikenhet och andlig törst som visas bland unga och vuxna idag kan tas tillvara. Kyrkan ska dela med sig av evangeliet och samtidigt vara en trygg plats för alla oavsett var de befinner sig i livet.
Dop, konfirmation och undervisning är några av kyrkans hjärtefrågor, det som gör kyrkan till kyrka. Utan gudstjänst ingen kyrka brukar det heta och man kan lika gärna säga: utan dop och undervisning ingen framtid för kyrkan. Genom sätta dessa i förgrunden kan Svenska kyrkan både fortsätta vara trogen sin kallelse och möta framtidens utmaningar. Det är ett tydligt ställningstagande: en kyrka som inte väjer för att vara just kyrka – som döper, lär, sänder – kommer också ha kraft att vara en viktig röst i vår tid. Låt dopvattnet flöda, låt konfirmandernas frågor välkomnas och låt förkunnelsen och undervisningen ta plats. På så vis kan Svenska kyrkan förbli vad hon är kallad att vara: en gemenskap som speglar Guds kärlek i gudstjänst och liv och tydligt talar om Jesus Kristus, i går, i dag och i morgon.
POSK vill se en levande församlingsgemenskap där barnen är delaktiga på riktigt. Det innebär att utforma kyrkans liv och gudstjänster så att barn och barnfamiljer känner sig välkomna och engagerade. I POSKs program betonas att barn- och ungdomsverksamhet ska vara en prioriterad del av kyrkans verksamhet och att skapa bättre möjligheter för barnfamiljer att delta i gudstjänster. För POSK handlar det om konkreta åtgärder som familjevänliga gudstjänsttider, pedagogiska inslag under gudstjänsterna och en inkluderande atmosfär där även barnens ljud och frågor får finnas med.
En del av detta handlar om att utveckla nya vägar att möta barn och unga människor i deras egen vardag. POSK menar att kyrkan behöver finnas där barnen och ungdomarna är – till exempel i skolan, på internet och i lokala fritidsaktiviteter – och att vuxna i kyrkan ska vara närvarande och lyhörda i dessa miljöer. Samtidigt vill POSK föryngra kyrkans liv inifrån, genom att använda många olika uttrycksformer som gör barn och unga delaktiga. Det kan röra sig om allt från levande musik och drama i gudstjänsten till pysselhörnor och barntillvända förklaringar av bibelberättelserna.
(Foto: Unsplash.com, Public Domain)
Det finns många exempel på församlingar som firar särskilda familjegudstjänster där barnen får ta aktiv del. Barnen får sköta många av gudstjänstens sysslor: de ringer i kyrkklockan, bär in korset och ljusen i processionen, hjälper till med förböner, samlar in kollekt och medverkar i dramatiseringar av dagens bibeltext. Sådana initiativ visar hur barn kan vara aktiva medskapare i kyrkan. När barnen får ansvar och uppgifter i kyrkan växer de med uppgiften, och hela församlingen får glädje av deras entusiasm och perspektiv. Många föräldrar vittnar om hur barnens frågor och kommentarer i kyrkan kan ge vuxna nya insikter.
För att kyrkan verkligen ska vara en trygg och välkomnande plats för barn, betonar POSK också det sociala ansvar som församlingen har. Kyrkan ska erbjuda trygghet och gemenskap, särskilt för den som känner sig utanför. Det innebär att barn i kyrkans miljö ska bli bemötta med kärlek och respekt, oavsett bakgrund eller behov. Kyrkan kan bli en fristad – en plats fri från mobbning, stress och skadliga miljöer. POSK framhålleratt kyrkan ska erbjuda en drogfri miljö för barn, ungdomar och vuxna och bidra till att bryta destruktiva mönster i samhället. För många familjer kan församlingens barnaktiviteter (som öppna förskolor, babyrytmik, körer och läger) vara ett viktigt stöd i vardagen, där barnen får leka och lära i en miljö präglad av kristna värderingar om allas lika värde, förlåtelse och omsorg om varandra.
Att ge barnen plats handlar inte bara om att trygga kyrkans framtid, utan också om att uppfylla kyrkans väsen här och nu. En kyrka som är levande och attraktiv för barn blir en kyrka som är levande för alla. POSK uttrycker att de unga har en särskild betydelse för kyrkans liv. Det är barnen och ungdomarna som i framtiden kommer att bära traditionen och berättelserna om Jesus vidare – men det sker endast om de redan idag får uppleva kyrkan som meningsfull, glädjefylld och relevant i deras liv.
Samtidigt påminner oss barnen om kärnan i den kristna tron. Jesus pekade på barnen som exempel för hur vi ska ta emot Guds rike – med öppna sinnen och förtroendefull enkelhet. Barn har en särskild förmåga till äkthet och nyfikenhet i sin tro. En församling där barn får utrymme att ställa sina frågor, dela sina funderingar och delta med sina gåvor blir en församling där tron ständigt fördjupas och förnyas även hos de vuxna.
POSK vill forma en kyrka med barnen i centrum. En kyrka som firar gudstjänst på barnens villkor och på allas villkor, där skrattet och nyfikenheten har plats bredvid stillheten och vördnaden. En kyrka som stöder föräldrarna i deras viktigaste uppgift och ger barnen en grund av tro, hopp och kärlek att stå på. Genom att välkomna barnen, i praktiken och inte bara i ord, bygger vi en kyrka som håller i längden. POSKs vision är en kyrka där varje barn känner: Här hör jag hemma.
Inom Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) står församlingsgemenskapen och idealiteten i fokus. POSK ser kyrkan som en levande gemenskap av medlemmar, inte bara en institution, där alla döpta kan bidra med sina gåvor. Idealitet syftar här på frivilligt, obetalt engagemang. POSK betonar att kyrkan ytterst finns till för människor och för att förmedla Guds kärlek i världen. Därför ska blicken inte enbart riktas inåt mot den egna församlingen utan också utåt, mot lokalsamhället och omvärlden. Kyrkan ska välkomna varje människa, vara de utsattas röst och gestalta kristen tro i praktisk handling. En sådan öppen och kärleksfull gemenskap skapar mening och delaktighet för medlemmarna.
POSKs grundsyn är att församlingen byggs upp i samspel mellan ideella och anställda. Gudstjänster, körer, studiegrupper, diakonalt arbete och mission blir bäst när församlingsmedlemmar och anställda medarbetare gör insatser tillsammans. POSK menar att det är en trovärdighetsfråga för Svenska kyrkan att ideella medarbetare aktivt efterfrågas, uppmuntras, utbildas och ges ansvar i församlingslivet. Kyrkan är i grunden baserad på frivillighet; om bara anställda och förtroendevalda styr och genomför allt riskerar kyrkan att uppfattas som en “serviceinstitution” istället för en levande gemenskap. POSK vill stärka alla former av ideellt arbete i kyrkan. Konkret innebär det att vanliga medlemmar, i alla åldrar, ska känna sig behövda i allt från böneliv och musik till kyrkkaffe, volontärarbete och styrelseansvar. När många får vara med och bidra blomstrar församlingslivet.
POSK skiljer sig från de nomineringsgrupper som är knutna till politiska ideologier, genom att inte utgå från en ideologi utan från kyrkans eget uppdrag och tro. POSK menar att teologiska frågor inte har politiska lösningar. Alla POSKs förtroendevalda rekryteras ur det lokala församlings- och gudstjänstlivet, snarare än från ett partipolitiskt sammanhang. POSK vill att Svenska kyrkan tydligt ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och handling och som talar öppet om Jesus Kristus. Det innebär också en kyrka präglad av mångfald och samverkan istället för partipolitisk konflikt. Andra nomineringsgrupper kan absolut värna frivilliga och anställda, men POSK har gjort idealitet till en hjärtefråga på ett unikt sätt. Till exempel lyfter POSK ofta fram behovet av ”mer ideellt medarbetarskap” som en av sina viktigaste frågor i kyrkovalet.
I dagens Svenska kyrka pågår ett kulturskifte i synen på frivillighet och församlingsroll. Det vill säga, istället för att medlemmar bara “förbrukar” kyrkans tjänster, uppmuntras de att bära och dela ansvaret för kyrkans uppdrag. Ideellt forum i Svenska kyrkan, ett nätverk som arbetat i över 20 år med dessa frågor, menar att ideella, förtroendevalda och anställda ska ses som likvärdiga medarbetare i kyrkans gemensamma arbete – något som också POSK betonar. En församling där människor känner hemmakänsla och enkelhet, upplever delaktighet och goda relationer, präglas av tillit och öppenhet, där uppgifterna känns meningsfulla, där det finns utrymme för andlig växt och även samhällsengagemang, är en församling där många gärna engagerar sig ideellt. POSK:s vision ligger helt i linje med detta: vi vill bygga en kultur där frivilliga känner sig välkomna på sina egna villkor, blir lyssnade på och kan göra meningsfulla insatser i kyrkan.
Forskning om frivillighet i kyrkan: Undersökningar inom Svenska kyrkan stödjer POSKs syn. En rapport om ideellt arbete (Fransson, Bromander & von Essen 2022) visar att det ideella engagemanget faktiskt har ökat under 2000-talet, åtminstone på vissa områden. Till exempel har andelen frivilliga unga ledare i konfirmandarbete nästan fördubblats sedan slutet av 1990-talet, trots att färre ungdomar konfirmeras idag. Forskningen förklarar ökningen med att medvetet rekryteringsarbete ger resultat: församlingar som strategiskt bjuder in, utbildar och stöttar frivilliga får också fler ideella medarbetare. Tyvärr saknar fortfarande en majoritet av församlingarna en tydlig plan för att rekrytera och behålla frivilliga, vilket pekar på en utmaning. Studierna visar också att människors motiv till att börja arbeta ideellt ofta är att någon personligen frågar dem – de känner sig behövda – samt en vilja att hjälpa till och uppleva att uppgiften är meningsfull. Samtidigt lyfter många att de själva får mycket tillbaka: gemenskap, glädje, kanske ökad självkänsla. Denna balans mellan att ge och att få är kärnan i ett hållbart ideellt engagemang.
POSK vill bidra till att forma nutidens församlingsliv så att fler medlemmar kan och vill vara delaktiga. Det handlar om allt från att införa volontärår/trainee-år för unga i kyrkan, till att se till att volontärer får utbildning, stöd och verkligt ansvar i verksamheten. POSK vill att trösklarna in i engagemang sänks – ingen ska känna att “det där klarar nog bara personalen” eller “de frågar ändå inte mig”. Istället vill man uppmuntra en attityd där varje medlem ses som en medarbetare i Guds tjänst, utifrån sina förutsättningar. Detta ligger nära idén om det allmänna prästadömet, tanken att alla döpta har en kallelse att tjäna. När POSK talar om gemenskap menar man därför inte en passiv gemenskap där några få sköter allt, utan en aktiv, deltagande gemenskap. Bilden man ofta använder är att ”tillsammans är vi kyrka” – ingen del av kyrkans liv fungerar utan samverkan mellan människor.POSK vill fördjupa församlingsgemenskapen genom idealitet. Genom att bygga på frivillighet, mångfald och förtroende vill vi i POSK bidra till att skapa en kyrka där gudstjänstlivet och det ideella engagemanget kan blomstra. En sådan kyrka präglas av värme och delaktighet där varje medlem, inte bara anställda eller förtroendevalda, känner att de är kyrkan. POSK:s särart ligger i denna betoning på gemensamt ansvar: kyrkan är något vi gör tillsammans. I en tid då många söker mening och sammanhang svarar POSK med visionen om en kyrka som bärs av både anställda och frivilliga – en kyrka som är en levande gemenskap och ett meningsfullt uppdrag för oss alla.
